Jan Jönsson medverkar i reportage från valrörelsen på Skärholmens torg, om valdeltagandet i Skärholmen och de satsningar som stadsdelen gjort på att få de unga engagerade.

Lyssna här
07:12

Idag har valaffischerna kommit upp. Budskapen är många, men klart är att för Folkpartiet är Skolan den enskilt viktigaste frågan!

Du kan rösta på din favoritaffisch och samtidigt stödja Folkpartiet på www.folkpartiet.se
05:24

Idag startar valrörelsen på allvar när valstugan på Skärholmens torg öppnar. Du ser den orangefärgade stugan tydligt utanför t-baneuppgången, vid kyrkan.

Jan Jönsson träffar du säkrast lördagar och söndagar klockan 12-16 och torsdagar klockan 12-13.

Varmt välkommen!
09:19

Snart drar valrörelsen igång, inför det spännande valet den 19 september.

Nu är sajten uppdaterad med många nya förslag för framtiden.
12:31

Unga vuxna som blir hemlösa har på senare tid uppmärksammats allt mer. Den grupp som dock fortfarande hoppas över är barn som kastas ut hemifrån eller rymmer. Den forskning som finns visar på ett tydligt samband mellan dessa barn och personer som senare i livet drabbas av hemlöshet.

Rädda Barnen presenterade häromåret den första svenska kartläggningen sedan 70-talet om barn som rymmer eller kastas ut hemifrån, en rapport med skrämmande siffror som tyvärr nästan inte fick någon uppmärksamhet alls.

Rapporten visade att 11% av alla barn i åldern 16-18 i Sverige rymt hemifrån eller kastats ut av sina föräldrar (det är svårt att särskilja vad som är vad ibland), hälften var yngre än 15 år när det hände första gången, några så unga som 12, och de flesta har rymt flera gånger och varit borta flera dygn. Resultaten visar tydligt att ju fler gånger det sker och ju fler dygn som går, desto mer övergrepp pågår i hemmet.

Riktigt illa är att socialtjänsten, samhället, har mycket små möjligheter att ingripa. Jag har själv haft en elev som var försvunnen i tre veckor utan att någon efterforskning gjordes eftersom föräldrarna vägrade samarbeta med socialtjänsten. Att vara på rymmen är inte kriterium för tvångsbeslut och av sekretesskäl kan socialtjänsten inte göra en efterlysning hos polisen utan förälders medgivande.

I Skärholmen har vi dessutom den extra dimensionen att föräldrar som fått sina barn omhändertagna hinner skicka dem utomlands och då måste LVU-beslutet hävas. Inga efterforskningar görs, trots att det finns starka skäl att tro att de far mycket illa i det land de befinner sig.

Det är dags att ändra lagstiftningen så att socialtjänsten alltid ska efterlysa barn som försvinner, oavsett vad föräldrarna tycker. Den ideologi som hävdar att rymning är något naturligt i tonåren och som ibland träffas på inom delar av socialtjänsten, måste bort!

Barn som rymmer eller kastas ut hemifrån är första ledet i hemlösifieringsprocessen. Men vi ska aldrig någonsin acceptera att barn hamnar på gatan, utan att samhället omedelbart ingriper!

Läs artikel i DN
08:29

I senaste numret av tidskriften Liberal Debatt har jag skrivit en artikel på temat "10-tal". Där presenterar jag idéer kring hur bland annat skolan och socialtjänsten, med rätt resurser och inställning, skulle kunna göra mer för utsatta barn och ungdomar i våra förorter.

Läs gärna artikeln: Liberal debatt
04:52

Integrationsminister Nyamko Sabuni (FP) diskuterar trygghet och framtidstro med högstadieelever i Skärholmen!

Den 15 februari kommer integrations- och jämställdhetsminister Nyamko Sabuni (FP) på stadsdelsbesök till Skärholmen. Hon kommer bland annat att ta del av Skärholmens trygghetsarbete, samtala med elever på Sätraskolan och besöka Jobbtorget i Vårberg.

Stadsdelsnämndens ordförande Jan Jönsson (FP) tar med Sabuni till sin gamla skola, Sätraskolan, där hon träffar elever för ett samtal om hur det är att växa upp i förorten, om trygghet och framtidstro. Hon kommer även att äta lunch med eleverna i matsalen. Programmet på Sätraskolan håller på 11:10-12:30.

Förutom besöket på Sätraskolan, kommer Sabuni att få ta del av Skärholmens trygghetsarbete, verksamheten vid Skärholmens Nystartskontor, besöka Jobbtorget i Vårberg samt en småbarnsavdelning på förskolan Fågelholmen.

Program 15 februari:

9:00-9:05 Skärholmens stadsdelsförvaltning, Bodholmsplan 2 - Välkomna!
9:05-9:55 Skärholmens trygghetsarbete
9:55-10:10 Nystartskontoret berättar om sin framgångsrika verksamhet för nya företagare
Transport
10:20-11:00 Jobbtorget, Vårbergstorget 18 – Hur arbetar man med klienter med små språkkunskaper.
Transport
11:10-12:00 Sätraskolan, Bogsätravägen 46 – Samtal med elever om trygghet och framtidstro.
12:00-12:30 Lunch med eleverna i matsalen
Transport
12:40-13:10 Förskolan Fågelholmen, Ekholmsvägen 227 – Språkutvecklande arbetssätt i förskolan
c:a 13:10 Besöket avslutas
08:38

Unga brottslingar i Skärholmen kommer att kallas till förhör hos polisen inom 48 timmar, åtal ska kunna väckas inom några veckor och socialtjänsten finns med redan från början. Så blir det när Skärholmens nya utredningscentrum öppnar idag, 1 februari. Detta är första gången som arbetssättet införs i en storstadskommun.

I Skärholmens utredningscentrum kommer polis, socialtjänst och åklagare att jobba tätt tillsammans. Syftet är att ge en snabb reaktion när ungdomar misstänks för brott och avsevärt korta utredningsprocessen.

Polisen kallar inom 48 timmar till förhör och redan då medverkar en socialsekreterare. I direkt anslutning till förhöret träffar socialtjänsten den unge och familjen. Åklagarna begär sedan in yttrande från socialtjänsten redan inom några veckor, vilket idag ofta tar ett halvår eller mer.

– Det blir en tydligare koppling mellan brott och konsekvens för ungdomen, socialtjänsten får bättre möjligheter att motivera familjen att ta emot stöd och framför allt kommer allt att gå mycket snabbare än idag, säger Jan Jönsson (FP), ordförande i Skärholmens stadsdelsnämnd.

– Min förhoppning är att ungdomskriminaliteten i Skärholmen på sikt kommer att minska och att vi kan rädda dessa ungdomar till en bra framtid, säger Jan Jönsson (FP).

Till Skärholmens utredningscentrum bidrar polisen med en förundersökningsledare och sju utredare. Socialtjänsten i Skärholmen avsätter två socialsekreterare och åklagarmyndigheten två åklagare. Man kommer att inrikta sig mot brotten misshandel, hot, snatteri, stöld, rån, tillgrepp av fortskaffningsmedel, övergrepp i rättsak, narkotikabrott och sexualbrott.

Alla ungdomar som bor i Skärholmen och misstänks för brott, oavsett var det begåtts, kommer att utredas av utredningscentrat. Detta är ett nytt arbetssätt för polisen, eftersom brottsutredningar normalt leds av den polismyndighet där brottet ägt rum.

Bakgrunden till satsningen i Skärholmen är att socialtjänsten här sedan 2007 redan jobbar med en 24-timmarsgaranti för unga brottslingar, som visat sig mycket framgångsrik. Ungdomar som anmäls för sitt första brott kallas tillsammans med vårdnadshavarna inom 24 timmar till socialtjänsten för samtal. Då medverkar också en uniformerad polis, även om den unge inte är straffmyndig.

– Jag är personligen oerhört stolt och nöjd över vår unika 24-timmarsgaranti, som jag drivit under många år utifrån mina egna erfarenheter av arbete med utsatta ungdomar. Det känns verkligen roligt att vi nu kan gå vidare i utvecklingen av snabbare insatser för ungdomar på glid, säger Jan Jönsson (FP), initiativtagare till 24-timmarsgarantin i Skärholmen.

Helt nya resultat som presenteras i Skärholmens bokslut för 2009 visar att satsningen fortsätter att vara framgångsrik (2008 års resultat inom parentes):

Anmälda ungdomar: 112 (140)
Kom till samtalet: 103 (131)
Ungdomar som återanmälts: 2 (inga återanmäldes 2008)

06:10

Jan Jönsson (FP) medverkar i reportage om extremvänsterns inblandning i upplopp i förorten, i Sveriges radios samhällsmagasin Studio Ett (kanal P1).

Lyssna på webbradio: http://www.sr.se/webbradio/?Type=db&Id=2052964
04:34

Debattartikel i Tidningen NU 5/11-09

Samla partierna till enad front mot våldsverkarna

Under EU-valrörelsen i våras utsattes Folkpartiets valarbetare i Skärholmen för en planerad attack av vänsterextremister. Attacken ägde rum vid ett av Folkpartiets torgmöten. Ett trettiotal aktivister omringade och skrek på folkpartisterna och en valarbetare blev misshandlad. Där och då, under täckmanteln ”Nätverket mot rasism”, startades en offensiv värvningskampanj för att locka fler medlemmar till våldorganisationer som Antifascistisk Aktion (AFA) och Revolutionära Fronten. Sedan dess har dessa extremister aktivt och uttalat verkat för att etablera sig i Stockholms södra förorter, där man ser en god rekryteringsbas bland unga i utanförskap.

Under hösten har våra stadsdelar plågats av återkommande bilbränder och vandalism, liksom stenkastning mot poliser och brandmän. Nu senast i Fittja, där våldsamma upplopp drabbade området i flera nätter i följd.

I samband med upploppen i Fittja lyckades man dock gripa ett tiotal personer. Det visar sig nu att de gripna identifierats som våldsaktivister i bland annat AFA. Vid omfattande bilbränder i Skärholmen för någon månad sedan misstänkte polisen också att det fanns ett flertal professionella vänsterprovokatörer på plats. I Rosengård i Malmö har samma misstankar funnits.

Det känns mycket oroande att dessa extremister nu går in medvetet för provocera fram upplopp som man drar med våra ungdomar i. Frågan man ställer sig är hur aktiva extremisterna har varit vid andra liknande händelser runt om i landet?

Hotet från extremisterna, både till vänster och höger, måste nu tas på största allvar och diskuteras mer aktivt på regeringsnivå. Kunskaper finns i BRÅ:s utredning ”Våldsam politisk extremism”, som integrationsminister Nyamko Sabuni tog emot i somras.

Men nu måste kunskapen omsättas i konkret handling. Framför allt måste regeringen ta initiativ till att stötta myndigheterna i utsatta kommuner och stadsdelar. Det handlar både om att få del av den expertkompetens som bland annat SÄPO har, men också stöd för att aktivt kunna arbeta för att vinna över fler ungdomar till att stå på demokratins sida. Det ska inte hymlas med att det då också i viss mån handlar om pengar, för upploppen förekommer i kommuner och stadsdelar där ekonomin redan är som mest ansträngd.

I Skärholmen ser vi med viss oro fram emot nästa års valrörelse, som vi befarar kan bli än våldsammare än EU-valrörelsen. Vi litar därför på att regeringen och Folkpartiets ledning ger mycket tydliga direktiv till polisen att inga våldsamheter under valrörelsen kan accepteras. Bakom detta budskap bör Folkpartiet redan nu samla alla demokratiska partier så att vi visar enad front mot våldsverkarna!

Jan Jönsson (FP)
Ordförande
Skärholmens stadsdelsnämnd
10:11

”Kriminalisera föräldrar som struntar i sina barn”
Publicerat i dag"

Stockholmspolitiker: Barnskyddsutredningen förbiser luckor i lagen. Föräldrars bristande omsorg bör kriminaliseras. Barnskyddsutredningen har i sommar presenterat viktiga förslag för att stärka barns och ungas rätt. Men flera av de stora luckor, som i dag finns i lagen, kvarstår. Lagstiftningen måste bli mer kraftfull. Om inte föräldrar vill samarbeta med socialtjänsten ska exempelvis polishjälp vara möjlig. Det är dessutom dags att överväga att kriminalisera grova fall av omsorgsunderlåtelse, precis som barnmisshandel är kriminaliserad i dag. Vi måste utforma en lagstiftning som ger samhället snabbare möjligheter att ingripa när barn behöver skydd, skriver folkpartisterna Lotta Edholm och Jan Jönsson.

Lousie-fallet i Vetlanda sände en chockvåg genom hela Sverige. Under senare tid har ytterligare fall uppmärksammats, där barn under lång tid levt i svåra förhållanden och svikits av både sina föräldrar och samhället. Vi har funnit en rad exempel på att lagstiftningen kring barn som far illa inte är tillräcklig för att sociala myndigheter ska kunna ingripa till barnens skydd.

De allra flesta föräldrar vill förstås sina barn väl och gör allt för att barnen ska ha det bra. Men det finns en övertro i dagens lagstiftning på att precis alla föräldrar har förmåga och vilja att ta väl hand om sina barn.

Barnskyddsutredningen har under sommaren presenterat flera viktiga förslag på en samlad lagstiftning till skydd för barn och unga som stärker barnets rätt. Det handlar bland annat om att barn ska kunna tala med socialtjänsten, oberoende av föräldrars samtycke och ibland utan deras vetskap, om att möjliggöra tätare samverkan mellan skolans personal och socialtjänsten men även om att höja kompetenskraven hos de socialtjänstemän som handlägger utredningar rörande barn och unga.

Utredningen har dock inte haft tillräckligt med tid för att se över hela socialtjänstlagstiftningen. Det innebär att de stora luckor som finns i dag i framför allt lagen om vård av unga, LVU, kvarstår.

Med tre konkreta exempel på missförhållanden, som inte berörs av utredningens förslag, vill vi belysa vikten av att snarast påbörja arbetet med en totalöversyn av lagtexterna.

Det första fallet rör en högstadieelev som plötsligt slutade att komma till skolan. Skolan kontaktade hemmet och föräldern berättade att tonåringen rymt hemifrån. Under en veckas tid visste ingen var barnet befann sig. Försvinnandet polisanmäldes aldrig eftersom det endast kan göras av vårdnadshavarna, som i detta fall inte ville ha med myndigheterna att göra. Inte heller socialtjänsten kunde efterlysa barnet eftersom det då krävdes ett beslut om omhändertagande En rymning på några veckor anses inte som ett tillräckligt skäl för att detta skulle vara möjligt. Den bedömningen delades senare av länsstyrelsen när de granskade hanteringen av ärendet. Under de tre veckor som barnet var på rymmen gjordes därför inga efterforskningar från myndigheternas sida.

Det andra exemplet rör föräldrar som tar med sig sina barn utomlands för att de ska ”uppfostras” av släktingar eller för att komma undan ingripanden från socialtjänsten till barnets skydd. Även om socialtjänsten har beslutat om omhändertagande kan inget göras när föräldrarna väl hunnit ta med sig barnet utomlands. Lagen upphör att gälla vid landets gräns och ett sådant beslut måste då hävas. Det innebär att det inte är möjligt för socialtjänsten att internationellt efterlysa barnet, trots att man på mycket goda grunder kan befara att barnet far mycket illa där det befinner sig.

Vårt tredje exempel handlar om barn vars föräldrar vägrar att delta i socialtjänstens utredning, genom att helt enkelt utebli från de möten de kallas till. Som det är i dag läggs då utredningen ned efter en tid, eftersom socialtjänstlagen bygger på att vårdnadshavaren samverkar. Därför kan det ta mycket lång tid innan socialtjänsten kan skaffa sig tillräcklig insyn i familjer för att klargöra under vilka förhållanden barnen lever. Synnerligen allvarlig är denna lucka i lagstiftningen när det handlar om föräldrar som missbrukar, är psykiskt sjuka eller utövar hedersrelaterat förtryck i familjen.

Mot bakgrund av dessa konkreta exempel anser vi att lagstiftningen som ska skydda barn och unga behöver ses över i sin helhet och vi har flera förslag på vad som behöver göras.

Att som förälder inte samverka när socialtjänsten utreder barns behov av skydd och stöd, kan inte längre accepteras. Det finns exempel på att särskilda samverkansteam mellan skola och socialtjänst, genom att ge intensivt skolstöd till barnen, kan öppna tidigare helt slutna familjer för samarbete.

Det behövs en mer kraftfull lagstiftning. I Danmark och Norge finns redan möjligheten att ställa familjer som inte samverkar under särskild tillsyn och föräldrar kan avkrävas att följa en särskild handlingsplan.

I Sverige finns möjlighet att besluta om mellantvång, men det riktar sig till ungdomar som på grund av eget beteende behöver ges en kontaktperson utan eget samtycke. Barnskyddsutredningen visar tyvärr att denna lagparagraf nästan är bortglömd av landets socialtjänster. Vi menar att mellantvånget bör användas mer och utökas till att även gälla när det är föräldrarna som är problemet.

När föräldrar helt uteblir från socialtjänstens möten och på så sätt hindrar utredningen, ska det vara möjligt för socialtjänsten att med hjälp av polis skaffa sig insyn i hemmet. Detta är i dag först möjligt när kriterierna för omhändertagande enligt LVU är uppfyllda. Samtidigt är det inte möjligt att ta ställning till levnadsförhållandena utan att få någon slags kontakt med familjen.

Socialtjänsten måste ges befogenheter att efterforska barn med hjälp av alla tillgängliga myndigheters resurser, oavsett var i världen de befinner sig och oavsett föräldrarnas inställning. Det är inte rimligt att barn i Sverige i dag ska kunna vara försvunna i veckor utan att någon ingriper. Inte heller att föräldrar ska kunna hindra socialtjänsten från att skydda barn genom att föra barnen ur landet.

Barnen i familjer där föräldrarna underlåter att ta sitt omsorgsansvar far mycket illa. I många förekommer droger, i andra upprätthålls ett slags skräckvälde genom fysisk och psykisk misshandel. Ibland är föräldrarna väl medvetna om situationen, men gör inget för att söka hjälp och försvårar ibland till och med för socialtjänsten att skaffa sig insyn i familjen.

Uppväxtvillkoren påverkar barnen för resten av livet. I dag leder alltför ofta föräldrarnas bristande förmåga eller vilja att tillgodose barnets behov till att barnet blir omhändertaget. Men föräldrarna ställs inte till svars, trots att det psykiska lidandet för barn i dessa familjer kan vara minst lika stort som det fysiska. Som förälder har man ett ovillkorligt ansvar att söka stöd och hjälp om man inte klarar av sin föräldraroll och märker att ens barn mår dåligt. Vi menar att det är dags att överväga om grövre fall av omsorgsunderlåtelse ska kriminaliseras, precis som att barnmisshandel redan är det i dag.

Barnskyddsutredningen har tagit flera viktiga steg mot en lagstiftning som stärker barnets ställning. Men arbetet måste nu fortsätta med ökad frenesi för att utforma en lagstiftning som ger bättre möjligheter för samhället att ingripa snabbare när barn behöver skydd.

Lotta Edholm (FP) skolborgarråd och gruppledare för Folkpartiet i Stockholms kommunfullmäktige

Jan Jönsson (FP) ordförande i Skärholmens stadsdelsnämnd
06:23

Kung Carl XVI Gustaf besökte Skärholmen torsdagen den 4 september, med anledning av stadsdelens 40-årsjubileum.

Värd under besöket var stadsdelsnämndens ordförande Jan Jönsson.

Du kan se bilder och läsa mer om besöket genom att klicka här

Vill du läsa Kungens tal, klicka här.
06:51

Den 4 september firar Skärholmen 40 år, samtidigt som nyrenoverade centrum invigs.

Med anledning av detta besöker H.M Konung Carl XVI Gustaf Skärholmen hela eftermiddagen.

Jan Jönsson, stadsdelsnämndens ordförande, hälsar Kungen välkommen klockan 14:00 vid Sätra vård- och omsorgsboende och visar därefter Kungen runt till de olika programpunkterna. Kungen kommer att besöka Bogsätra gruppboende för personer med utvecklingsstörning samt 2:a Hemmet där ungdomar i Skärholmen visar Kungen sin verksamhet.

Invigningen av centrum - SKHLM The capital of Shopping - sker klockan 16:30 på Skärholmens torg från samma plats som Prins Bertil invigde centrum den 8 september 1968.

Alla som bor och verkar i Skärholmen är varmt välkomna!
03:51

Vill du veta hur Jan Jönssons arbete som speciallärare ser ut? Läs reportaget om hans klass 9a3 på Bergshamraskolan (DN 20/2-08):

Länk DN
07:48

Jan Jönsson menar i Tidningen City (fre 5/10) att samhället måste reagera snabbare när ungdomar begår brott. Idag tar det mycket lång tid när utredningar skickas mellan polis och åklagare och ligger i olika vänthögar. Detta leder till en slapp inställning hos ungdomar till brott och de riskerar att gå ner sig i droger och kriminalitet för att ingen reagerar.

Länk Tidningen City
01:09